"Life's not a bitch life is a beautiful woman
Så djävla sant. Det vi kallar för "ödet" är ingenting mer än en säkerhetsventil gentemot något "större och gudomligare" och jag har slutat tro på det helt och hållet. Kalla mig för bitter, men lyssna på mig först. Det här med gudomlighet och något större, jag har börjat se det lite överallt. Gud är död. Så är det bara. Gud lever inom oss allihopa. Det här stora, vackra, som folk tror man kommer till efter man har dött? Man är där medan man lever. Jag tolkar hela Eva & Adam som ett meddelande från förr, feltolkat i flera tusen år på grund av människans natur att förtrycka, vrida och inte kunna komma loss ur sin mentala fängelsehåla. Ingen av oss har ännu kommit så långt att vi lyckats ta oss ur helt och hållet, uppleva världen utan att vara begränsad av sitt kött och blod. Jag svamlar säkerligen om en massa, men jag känner att mycket pekar på att vi har något större inuti oss alla. Döden (och himlen) har säkert förväxlats med ett tillstånd av upphöjdhet. För man lämnar sin kropp och blir ett med omgivningen, sammankopplar sina synapser med den stora oändligheten. Hm, jag borde kanske bli hinduist.
Your only call her a bitch because
she won't let you get that pussy
Maybe she didn't feel y'all shared any similar interests
Or maybe you're just an asshole
who couldn't sweet talk the princess"
I vilket fall som så har jag en asiatisk drake inuti min kropp. Den flyter runt, håller mitt medvetande i schack och vakar över förtrycket. En dag, när den vuxit sig tillräckligt stark, så kommer den att lämna min kropp och då är det dags för mig att bli upphöjd och gå vidare. Den dagen byter jag in min ångest och får en stor påse frid när jag sammanvävs med historien och tar plats i ledet för att skapa framtiden.
Pick apart the body and weave serenity into the soul.
0 Comments:
Senaste inlägg Äldre inlägg Startsida