Kyss mig farväl en gång till.

I WANT A TASTE OF LUCKY

Hej kära dagbok.
Nu finns det inte särskilt mycket kvar att berätta om. Jag är allvarlig när jag säger att jag måste prostituera mig för att överleva ett tag till. Det är säkert inte så farligt som det låter. Människor gör det hela tiden och vem har sagt att jag måste vara nykter? Första gånger är de värsta, sen är jag så väck att det inte spelar någon roll längre. Och man gör väl det annars med? Blir bjuden på några öl och går och knullar. Alla har väl legat med någon som varit äcklig? Har man tur kanske man till och med kan bli bjuden på käk innan.

CSN tyckte att jag inte skulle ha några pengar från dem. Sure. Jag tackar och bugar för att de är rövhål. Ahja, spelar egentligen ingen större roll då jag ändå inte hade fått erhålla ekonomiskt bistånd samtidigt. Jag står inför ett djävligt knepigt beslut. Antingen så har jag en möjlighet att be de enda jag älskar att dra åt helvete (fast rent juridiskt har jag ju ingen rätt) eller så får jag stå där med röven i vädret. Fint, va?

Nej, jag får ta och krita ett läkarbesök såfort jag bara kan. Även om jag själv får betala det i slutändan så vill jag vara så djävla sedated & numb att jag inte ens märker att jag inte får ett öre. Egentligen funderar jag redan idag på att ringa och be dem lägga in mig. Varför riskera något?

Arbetsgivare vill inte ge mig någonting eftersom Arbetsförnedringen redan dumpat hela djävla marknaden med gratis praktikanter som sliter röven av sig för socialbidrag. Min situation handlar inte om att jag inte försöker eller har försökt. Den som tror det ber jag utav hela mitt hjärta att dra åt helvete. Ja förfan, ge mig praktik på ett "solarium". Där hade jag passat in perfekt. Stå och fnissa med de baltiska flickorna hela dagarna och prata om vidriga äldre herrar som ger en bra med dricks för extraordinära insatser.

This party's gonna be allright if I keep drinking.