Katamari Damacy
"flooding the entire nation with a sensation remarkably similar to pure concentrated love and happiness"
Jag sitter och lyssnar till soundtracket från We ♥ Katamari. Jag förstår inte riktigt varför jag fortsätter att förvånas över japanernas fetish för det riktigt bisarra. När man betraktar deras kultur från västvärlden får man en känsla av att de alla går på LSD! Vad hände med ninjor och svärd? När byttes de ut till fluffiga figurer och skitstörda soundtracks? Men i ärlighetens namn måste jag säga att jag älskar det. Vem behöver ninjor när man kan erövra världen med en LSD-tripp?
Livet i stort är väl ganska härligt. Förutom att jag är så djävla bra på att tappa bort mina inloggningsdosor för banken, jag måste betala min hyra men saknar hyresavi och tja, jag har inga pengar heller eftersom arbetsförmedlingen inte skickade kallelesebrev så jag hade lite svårt att komma dit i tid. Nåja, ut och hämta refnummer och betala hyran. Ska ta en sväng om syrran med och försöka fråga runt nere på neptun om de chippar.
Loco Roco
I vintermörkret finns det inte så mycket att göra. De få strålar av ljus missar man oftast och det enda som återstår är ett sugande mörker. Missförstå mig inte, jag har inte ångest och mår inte alls dåligt, tvärtom, jag är riktigt djävla glad. Däremot kan det vara svårt att ta sig i kragen och försöka planera allt. Jag menar, man tappar lite motivation när det är mörkt hela tiden och man inte vet om det är dag eller natt.
I vilket fall som så har jag hittat min grej. Vem bestämmer vad som är konst och vad som är tonårsbus? Är det bara personerna i gallerierna som har rätt att sätta prislappar och därmed bestämma vad som är 'fint nog' att kallas för konst medan resten döms ut som vandalism? Jag kan strosa på stan och ibland ser man något klotter eller en snygg stencil som väcker känslor inom en. Det är vad som räknas som konst i mina ögon. Konst för folket.
Så för att avsluta: min grej har blivit att försöka plantera ett frö av eftertänksamhet i det undermedvetna hos gemene man. Kanske vaknar någon upp och får en lite annorlunda bild av verkligheten. I vilket fall som så vet jag att jag lyckats väcka en känsla och, även om så bara för en sekund, fått dig att tänka på något annat. Något avlägset.
Obs: Följande konstverk är framställda av en eller flera anonyma gatukonstnärer.
Affischer:
Fåglar:
Hyllningar:
Ej färdigställt:
i wish i could eat the salt off of your lost faded lips
we can cap the old times make playing only logical harm
we can cap the old lines make playing that nothing else will change
Efter år av tillbakablickande kom jag till en vändpunkt i mitt liv. Jag satt i halvmörker när jag kom till insikt och det blev gradvis ljusare. Det handlar inte om något storslaget, det handlar om att jag måste rasera allt och bygga upp det på nytt. Skifta fokus, centrera mittpunkten i mitt liv. För det handlar trots allt om mitt liv. På ett sätt är det väldigt lättande att ha nått så långt, sen vet jag ju hur jag är och förmodligen kommer jag aldrig att hålla mig till det. Mitt liv hade en gigantisk spricka som fylldes upp av kärlek och vänskap. Jag kan inte säga att fogmassan slets ur, för idag vet jag att det aldrig försvann. Betydelsen har bleknat men dessa små ord är fortfarande klistret som håller ihop min själ.
I vilket fall som så är det sjukt skrämmande. Ska jag verkligen bara lägga det bakom mig och se på världen som den egentligen är? Har jag ens något val? Om du kunde välja det blå pillret och se världen utan inverkan av träskets mörka & unkna dimma, skulle du då göra det?
Au revoir, Simone.
As I was falling down the stairs
And out the door
I guess I heard you yell my name
But I'm not sure
You know before I could've sworn that we were friends
But that's how these problems always seem to end
But I still don't understand
What this whole thing's about
When all the words that you said
Are somehow stuck in my mouth
And this was going so well
But I don't know what I did
All I really can tell
Is that I always get hit
We are scientists - It's a hit
S: Tommy (Data East 1994) säljes
Pris: 9000 SEK, prutat och klart.
Nu måste jag bara skaffa mig 9000kr. Det är lätt värt 9000kr för att aldrig någonsin gå ut igen! Fatta vad pengar man sparar på bussresor, mat och öl.
ever since I was a young boy I played the silver ball
from soho down to brighton I must have played 'em all
so now I tell you
before it happens
i want you to know
that I'm here for you
so take my advice
before it happens
i'm the one that you want and you want me now
so cut the crap - stop that shit - don't be dumb
i will love you forever
i'm the stalker - the funeral face
that will follow you ever and ever you go
i'm the one that you want and you want me now
windmill, windmill for the land
turn forever hand in hand
take it all in on your stride
it is sinking, falling down
love forever love is free
let's turn forever you and me
windmill, windmill for the land
is everybody in?
Igår skulle jag bara lånat pengar. Mötte honom utanför, småpratade lite. Mot mitt bättre vetande lät jag mig luras att allting hade stängt. Jag tror han behövde det lika mycket som jag gjorde. Mascot & Ölcafét, Janos kom lite senare och det var en laidback kväll med alkohol. Vem behöver ångest när man har dem? Jag är så sjukt löjlig ibland, förstår verkligen inte varför det blir som det blir. Kanske är det min uppväxt, kanske är jag bara dramaqueen by nature. I vilket fall ska jag lämna tillbaks pengarna och shoppa lite. Sökt lite fler jobb idag som verkar högst intressanta och när jag blir rik på riktigt ska jag köpa mig en projektor och en playstation 2 och spela om silent hill serien. Tv är inte riktigt min grej liksom. Och, det är inte hon heller.
you could've been number one
and you could've ruled the whole world
and we could've had so much fun
but you blew it away
you're still nothing to me
and this is nothing to me
and you don't know what you've done
but I'll give you a clue
Efter ganska mycket om och men är jag hemma igen. Hemma på riktigt. Jag har förresten världens snyggaste fåtöljer och i den ena är det insytt pengar. Eller något: den väger i varje fall betydligt mer än den andra!
Framtiden är... ja, vad är den? Den är bestämd till den grad att vi alla vet att den kommer. Man kan försöka vara objektiv (löjligt ord då begreppet är högst subjektivt) i sina gissningar men det är fortfarande bara önsketänkande. Jag får väl helt enkelt stanna kvar och se. Be there or be square! Tills dess får jag sysselsätta mig med James Dean, lösaktigt liv och serietidningar i mängder.
I'm Walking Dead, bitches!
"Sällsamma är mannens och kvinnans relationer - ingenting låter sig förutses i dem, de har ingen inriktning, de saknar lagar. Ibland hamnar de i en sådan hopplös återvändsgränd, att man bara kan sätta sig ned och gråta: alla ord har sagts - förgäves, alla argument har tänkts ut och slagits sönder. Men plötsligt möts blickarna - och muren rasar inte utan smälter ned, och där, där mörkret var, faller ljuset klart över den enkla och fattbara väg de båda kan vandra."
Alexander Solsjenitsyn - Den första kretsen
If every angel's terrible
Then why do you welcome them
Oh if every angel's terrible
Then why do you watch her sleep
Jag låter nedanstående inlägg vara kvar, som ett dokument över en svunnen tid. Känslor och tankar som gick igenom huvudet. Kanske jag någon gång i framtiden, när jag har mognat tillräckligt mycket, blickar tillbaks och lär mig av mina misstag. Men det är inget jag gör ikväll. Istället lyssnar jag på Eric Satie och dricker té med tända ljus.
P.S. Pariserhjulet är så otroligt vackert att sitta och titta på när jag sitter där i fönsterkarmen med en filt runtomkring mig. Vilka minnen det väcker till liv.
T:
Even if you cannot hear my voice
I'll be right beside you dear
Snow Patrol - Run
The Jolly Rogers - Our mouths were wet
Thom Yorke - Black Swan
Oh no! Oh my! - Lisa, Make Love (It's okay)
Momus - Life on the fields
Alaska - Broken
The Jolly Rogers - Oh be one
Brian Jonestown Massacre - Open heart surgery
Rubyhorse - Fell on bad days
Oh no! Oh my! - On the town
The Jolly Rogers - The Party Punch
i know youre feeling real low
calling on all my
i want to make it ok
i want to show you i know
and it will be all fine
i want to take it away
take it away
När jag vaknar om nätterna känner jag fortfarande din andedräkt i nacken. Nackhåren reser sig, den varma luften letar sig vidare och följer varje kurva som din lena hand över min. Du tränger dig in genom huden och sätter dig någonstans i själen på mig. Sedan vaknar jag och inser att livet är alldeles för lättförgängligt. Inser att det inte går att betrakta dig på avstånd längre.
Det enda jag vet är att jag länge har älskat dig. Nu vet jag inte vart jag ska ta vägen.
Your sins will be read to you ceaselessly, in shifts, throughout eternity. The list will never end.
These were my companions: I regret the pain I have put your through. I love you all.
Christopher: loneliness
Agnes: have i ever done anything good?
Maj-Britt: disappointed you
Nelly: forgive me
Gösta: abandoned you
Liza: stood you up
Eleonora: distrust
Boel: the flowers got us
Max: the price got too high
Jasmin: never letting you in
Karin: humiliated
Jacqueline: the scars i left
Margaretha: i'm embarrassed
Sofia: silence
Therese: your whispering voice was too faint
I am fucked up, fucked up. This is fucked up, fucked up.
I am in black swamps, black swamps. I'm your black swan, black swan.
we run without legs, we kiss without lips. we see without passion, we love without soul.
0 comments // Scarr: - 20:49
mongobarn, ännu värre mongobarn och christopher
det var aldrig min avsikt att göra dig ledsen. det enda jag någonsin velat ha är respekt och att kunna vara på lika plan. från att ha varit en liten skolpojke som vägrade gå i skolan ända fram tills idag har jag bara fått möta denna respekt vid ytterst få tillfällen. det har alltid varit en kamp mellan den starke och den svage. jag önskar jag kunde sitta med dig och få dig att se framåt, uppåt. något borta i horisonten. det är inte slut & över. det är inte dött. men du måste förstå hur många gånger jag suttit och varit tyst för att i duschen låta allt rinna över mig. i duschen där ingen ser. i duschen, där man drunknar i sina sorger.
i'm in love and there's nowhere to go
i'm always on the run
always on the run
one by one we'll go to sleep and everybody is gonna be around
----
fassan, ja ved att ja har vatt sned
men mossan de ble ingenting mer me de
å syrran syrran syrran ja ved att ja har vatt stygg
ändå känner jag mig så otrygg
"Det roliga med den här låten de´ e´ att den e´ en parodi på den här diskotek-stilen. Och vi spela´ den då på Sveriges mesta inne-diskotek, 'Alexandras' i Stockholm, dit dom riktigt snobbiga och fiiina människorna går. A, de´ e´ sånna puckos!"
hahaha word!
I saw death rising from the earth, from the ground itself, in one blue field.
det räcker. det är smärtsamt att se hur vi levande ting behandlar varandra. vi offrar varandra för vår världsåskådning. för att vi är övertygade om att det är för något större. människans natur är kall. vi beter oss alla som kallhjärtade svin. skillnaden mellan dig och mig, du och henne, han och du... den är så liten, så okomplicerad men ändå större än vad vi kan uppfatta. det är våra värderingar. vilka handlingar vi anser kommer göra detta till ett bättre ställe att leva på. det är förbluffande sällan det stämmer överens. kan vi prata med varandra länger? måste vi alltid göra det så komplicerat och snärja in oss i lögner och förakt?
vi ser på varandra med samma celler våra ögon har samma struktur och uppbyggnad. när du ser på mig bryts det monotona mörkret upp i tusentals droppar som först filtreras, delas upp oc vävs sedan samman med din själ. på detta sättet blir jag för evigt sammanflätad i din själs prisma. då och då flyter en droppe åter upp till ytan ur själens oändlighet. nästa sekund är den åter borta utan att du ens har märkt det.
it may be just my imagination. whatever that is wathing it's not human, unlike little dark-eyed donna. it doesnt ever blink. what does the scanner see? into the head, down into the heart? does it see into me, into us? clearly or darkly? i hope it sees clearly because i cant any longer see into myself. i hope for everyones sake the scanners do better. because if the scanner only sees darkly the way i do, then i'm cursed. and cursed again. and we'll only wind up dead this way, knowing very little and getting that little fragment wrong too.
sjukligt snyggt, även om det är en f.d. kopia.
jag vill inte ha sagt så mycket med mitt blogginlägg. inte mer än att universell ångest rockar och jag är dödssjuk. och hade det inte varit för att jag är låååångt under gränsen för vad "fattigdom" klassas som så hade jag sjukat mig tre gånger om på samma dag.
förresten, jag kom på att mina kompisar på sumer livs är för djävla goa. de tyckte skitsynd om mig som inte skulle på "disco disco?" och över att min "girlfriend is not here?". när de hörde att jag skulle upp och knega så sprang en av dem in och hämtade en kopp té åt mig för att bota min förkylning! de är så underbara! gah!
i need a kiss from you or else just waste me, darling
Mad creds till Saerun Norén för fotografiet. Sjukt snyggt.
Och nu över till en text jag velat lägga upp i flera dagar.
Run - I'll do no more this walking
Haunted by a past I just can't see
Anymore
Jag har kommit till en punkt då jag undrar vilken underliggande motivation som ska få mig att ta mig igenom det meningslösa och förmodligen totalt slumpmässiga fenomenet "livet". Tror inte det handlar om någon depression längre utan om en insikt om att jag måste gå vidare. Eller gå tillbaks? Fast jag vill inte se tillbaks, jag vill bara springa framåt och aldrig vända huvudet bakåt. Då måste jag stå till svars för alla handlingar och syna mina val, stirra in i min själ. Det var väldigt längesen jag rannsakade mig själv och gjorde bot. Hade jag fortfarande haft kvar den andra halvan av mig själv som jag idag saknar? Min soulmate som jag träffade och kände direkt att jag hittat hem till mig själv? Det är underbart när man träffar någon som gör en hel. Frågan är om det är värt det i slutändan. Jag kan garanterat säga att jag aldrig någonsin kommer bli mig själv lik efter henne. Egentligen har jag det nog inte så illa ställt ändå. Problemet är bara att när jag ser framåt i tiden så... finns där ingenting. Gigantiskt tomrum. Och när jag ser detta icke-existerande surrealistiska hålet så inser jag plötsligt varför det är så och det gör mig konstigt nog inte det minsta ledsen.
Jag kommer aldrig att få uppleva det.
So start another fire and watch it slowly die.
I live alone, I cry alone
I'm on the phone but noone speaks
I never sleep, I never need
Jag hatar när det blir såhär. När jag bara borde stänga ute alla andra för att klara livhanken själv men jag är för korkad för att göra det. Kom kom, era problem är min ångest. Kom kom, era problem gör så att jag inte kan sova om nätterna. Tänkte skriva att jag är besviken på mig själv men jag insåg att det är jag inte. Det är såhär jag fungerar och jag tycker innerst inne det är något vackert med det. Men varje gång jag gör det dör en del av mig. Jag har stängt av mig själv och mina känslor och går på någon konstig form av självbevarelsedrift nu. I vanliga fall hade jag inte brytt mig om det ett skit, hade tackat ja till att jobba sönder mig utan att tveka. Sånt här händer med jämna mellanrum men för fan, när det går ut över den enda jag bryr mig om så orkar jag bara inte längre. Jag ORKAR inte det här själv ...fast jag kanske alltid har varit såhär mot henne?
Bunny? Förlåt mig.
Ska tappa upp ett bad, ladda min ipod och drömma mig bort någon annanstans. Det här håller inte.
And all the flowers in her hair
How my heart jumps through the air,
just as much as our mouths were wet
i love you all the time, except when you are mine
to be with you is a crime
ex-girlfriend, how you been? i see you still
tryin to fuck with other women men, remember when
i first met you in my cousins house, a week later
we was fuckin on your momma couch, now it's been said
that big girls they don't cry, but they damn sure lie
that's fucked, that's us, niggaz know where to catch me at
1-800 GET-AT-ME
80-talet blir aldrig omodernt. hurfan kunde även de mest deprimerande sakerna bli roliga? dagens hyllning går till den generation som var små när de fick se berlinmurens fall, glädjen och fyrverkerierna överallt. nåja. jag jobbar i drygt två veckor så jag är mer eller mindre onåbar. skriv ett sms.
jag insåg precis att jag bara ska hålla käften och bestämma mig för en genre att gilla. för det funkar inte att sitta och lyssna på värstavärsta 80s med röda högklackade för att sen hoppa över till puffs, grills & humvees. måste bara få säga att jag inte direkt går igång på mycket av det: jag gillar extremiteterna. hittade värsta feta låten: juvenile - the way i be leanin.
i've been away from you for far too long
too much chances make my heart go frantic
i wanna tell you what's been going on, operator give me trans-atlantic
i sit alone as the night goes by
stare at the phone and wait for your reply
what in the world is coming over you
how come you're acting like a total stranger
i try to reach you but I can't get through
i got this feeling that my heart's in danger
i got your letter it was perfectly clear
having a ball, and wishing you are here
- Sheena Easton - Telefone (Long distance love affair)
- http://www.youtube.com/watch?v=ESQMfTg5M0c
jag ska titta på "a scanner darkly" ikväll. vad jag kan se av stillbilderna så verkar den vara sjukligt snygg och vad jag har hört ska den vara översnöig och den är filmad med rotoscoping som innebär att de har filmat skådisarna och sedan målat över det. det var längesedan jag såg en bra snöig film och temat gör mig verkligen inte besviken. övervakning, drogmissbruk & misär blandat med existentiella frågor om människan. 
“Seven years from now everything you do will be recorded.”
nu ska jag snart hem och lära min morsa att lyssna på riktig ganstergrillmusik. strax efter att jag skrivit ut en bild till håkan! håååkan! haha.
---
jag har mina röda fotbollsstrumpor på mig idag. de som känner mig vet vad det innebär. mamma såg dem och undrade direkt vad som har hänt. vi pratade lite över en kopp kaffe och sen gick hon och handlade och lagade chili con carne åt mig. fyfan vad hon är bra ibland när hon orkar engagera sig. fast jag klandrar henne inte det minsta, hon har så djävla mycket att bära på också. men ibland saknar jag faktiskt henne, närvarande.
idag går världen under. jag ORKAR verkligen inte det här hamsterhjulet längre, jag springer och springer men når aldrig fram till något bättre. nu har jag dessutom så djävla dåligt samvete. kanske jag inte borde ha det men jag har det ändå. det har alltid varit min svaghet, jag tar på mig alla andras problem. precis som om jag inte hade nog ensam. skrev ett sms till någon som undrade vad som var fel. när jag var uppe i 2½ sms så insåg jag att jag inte hade råd att skicka så många sms så jag tog bort hälften. dessa förbannade djävla pengar. för att avsluta denna uppdatering: jag känner mig som idiot. "lyckofén måste vara förbannat gemen som sätter mig så långt bort från livskvalitén".
There is no sheep. 
"Good mornin' ladies!"
Jag ska upp om sju timmar och diska i nio. Tyck synd om mig. Är sjukt uppåt idag och jag ska så djävla lätt fortsätta lära mitt område vad de ska lyssna på. Ghettogrill bling-chaching!#@ EDIT: Jag ändrade mig när jag hittade mina gamla acid-samlingar. Nu djävlar! :D
Phoenix
Förutom det har jag kanske inte så mycket vettigt att säga egentligen. Inte mer än att det är ganska få personer i mitt liv som betyder något överhuvudtaget och de som finns älskar jag mer än allt annat. Jag har nyligen haft nöjet att få lägga till en sådan person i min telefonlista. Jag hoppas du vet om att du betyder så djävla mycket. My bitch is a one of a kind. Förresten, diskussionen om att inte vara enkelspårig igår var högst roande. Och sugar, jag är ledsen för att du fått möta de inavlade skåningarna first-hand nu. Det var inte meningen att det skulle bli så.
I'll die for my niggas.
Brandy
Crystal
my baby never let me down, thats why i dont let her go
she the shit
she the shit
she the shit
i love my girl cause she knows she the shit
she acting kinda ill but she aint scared of the dick
Alla censurerar samtalsämnen. Medvetet eller omedvetet gör vi våra ordval. Den kalla verkligheten kommer oftast inte fram. Det är därför jag är så glad över att ha en vän som man verkligen bara kan spy ut allt för. Och om sanningen ska fram så är det i 90% av fallen djävligt underhållande också. Folk önskar världsfred, jag önskar bara att alla kunde ha någon som Esbjörn.
Mitt liv känns som ur en film. Sånt här händer inte annars. Det är nästan som en parodi på en revy med christer & christer. Det värsta är att jag känner mig som fjorton år igen.
Det är ganska underhållande att inte ha internet. Jag har levt som en kyrkråtta i över en vecka i tron om att jag inte haft ett enda öre kvar. Så idag efter jobbet (stekte 150ish pannkakor, wee) så ringde jag runt och fick reda på att jag haft 2500:- på mitt konto ett bra tag. Det innebär feta pimphatten och fett med klubb imorgon! Djävlar vad här ska lekas pimpdaddy och sockras både på den vänstra och den högra tutten.
Vilket fult ord, tutte. Fast helt klart bättre än boppe. Eller moppe.
14:59
Kära dagbok.
Jag har fått säkert 30 nya gråa hårstrån idag. Och ett decilitermått. Chillat värre, 9kr gick det på. 10kr som babben vill ha var bara rent för möe! Nåja. Jag har saknat mina korta ögonblick då jag kopplar upp mig på det världsomspännande nätverket med sanningar. Det var längesen jag hade dessa ögonblick, oftast frammanade av en hög dos koffein. När dessa inträffar så är det precis som att se en värld bakom denna materiella fasad. Känslor blir bilder, tankar blir ett tydligt disorganiserat kaos utav trådar. Frågan är bara om jag är stark nog att använda mig utav insikterna.
Nelly bor här några dagar, det är fett snöigt. Vi har så djävla roligt ihop. Hon kom hem från jobbet nyligen efter att jag städat och diskat. Håkan Hellström, Latin Kings & Mauro Scocco samtidigt som vi pratade om popkillar, crush, nicoles fling med mikael persbrandt (omg bildbevis i aftonbladet!), mads mikkelsen och dogge's hotness. Nelly har dessutom någon sjuk grej med att alltid lyckas spotta Timbuktu ute i min hood. "Ja, asså vi gick på samma gata och han spanade in mig så hårt. Mhmhm, finest bitch in life!"
och till grabbarna som gittat till himlen före oss passar vi diggen och tillägnar några bloss för ja saknar er när ingen passar rizla, ni e hedersgästerna på min livslista
UPDATE:
Sådär. Nelly drog med mig ut på det fetaste ever och jag missade mitt kalas. Haha, jag fick druckit ännu en kaffe och pratat med alla pensionärerna som tyckte att nelly hade ett så "lent och fint ansikte". Bingo äger och djävlar vad vi ska dit igen. Så var vi hos polacken och hälsade på med. Shiiiiiiit, mannen. Shiiiit!
15:55
romeo's job has no social term
jerking off is made for the losers
instead of wit he sells his sperm
and every day just the same
romeo's shame in black suitcase
jag har saknat att leva.idag andas jag, luktar och känner på världen.nu, nu ska jag bege mig hemåt och skrubba mig lycklig.
you're uneasy and you say you're scared
and if I die at least you'll die too
16:59
Går det att ha en relation utanför relationen? Går det att utveckla det till något annat? Jag är ganska övertygad om att det går, med rätt person. Det är lätt att lura sig själv men jag försöker hålla mig själv så realistisk som det går. Jag är inget helgon, min personlighet tvingar mig till att försöka se något ljust och vackert i allt. Det är det som får mig att må så dåligt men samtidigt är det också det som får mig att kunna må bra och njuta av livet. Nej, jag är ingen bitter gammal man. Jag kan fortfarande känna med hela kroppen och framförallt, sätta någon man håller av i främsta hand.
Jag har svårt att se en annan framtid. Lev livet, älska och bli älskad. Är det så här det är att vara vuxen? Låt mig aldrig bli gammal. Jag vill leva fri och dö ung.
i know you're feeling real low
calling on all my
i want to make it ok
i want to show you i know
and it will be all fine
i want to take it away
take it away 
idag är regnar det och jag lyssnar på brian jonestown massacre.
03:35
whatever happens i will still be here, for you.
och nu, nu ska jag spela musik för dig.
23:27
Igår innan jag gick och la mig levde jag film-liv. Det känns verkligen så i efterhand. Jag dansade ute på gatan och sen låg jag med bar överkropp och rökte till bra musik i vackert sällskap.
Idag var mindre roligt. Eller ja, nu är det väl ganska roligt. Somnade någonstans runt 0400-0430 och blev väckt en timme senare av att det står tre spaggebrudar i rondellen och skriker "ANNA DIN HIOURA KOM NER JAG SKA DÖDA DIG!".
Kollade över till andra sidan sängen och skrattar och tänker inte särskilt mycket mer på det. Somnar om och vaknar gång på gång av idioterna som vägrar ge upp. Insane, det var som pilska hankatter en midsommarafton. Så jag öppnar fönstret och börjar käfta emot dem, "din djävla fitta gå hem till din mossa och sov". Enda skillnaden var att de blev ännu argare men som tur var så höjde de inte volymen i varje fall. Jag har nog inte sagt det innan men jag skulle vakna 08 för att gå och diska och räknade inte med att se en säng förrän runt 19-tiden igen. Så jag blev vuxen och det är fortfarande skrämmande. Jag MÅSTE fortfarande ha varit berusad för jag ringde 112. Haha, fatta grejen 112! Bizarre!
Nåja det hjälpte inte ett skit och jag fick en trekvarts sömn i varje fall. De gick nämligen hem och bytte till mjukisbyxor. De satt fortfarande kvar när jag gick till jobbet vid 0840.
Kocken Conny från gotland och jag hade följe hem. Mucho trevligt, men inget slår vad som väntade när jag kom hem. Det gick rakt in i hjärtat precis som parfymen som ligger kvar i luften.
Kära dagbok.
Idag har jag haft trevligt, väldigt trevligt. Jag träffade min provider & sen mina två vänner linnea & lukas. Det visade att min teori om att världen är liten stämmer och att det inte krävs särskilt många hoppa i relationskartan tills alla känner alla.
Vi hamnade efter mycket om och men på synthklubben CRUSH som spelade popmusiken hela kvällen. Det var gulligt eftersom vi (jag och linnea, lukas bara surar) verkligen trodde det var synth tills vi kom innanför dörren efter 70kr. Nåja, jag fick till och med dansat och insåg att det där stället går jag aldrig mer till. Länge leve tondöva DJ's som vill droppa hela sitt musikarkiv, nevermind att det är osammanhängande och folk inte kan dansa till det.
Strax efter att bruden i spygrön tröja började göra knubbsälsdansen började de spela håkan hellström. Det tog inte många sekunder innan ställets mest populära popkille tog tag i min hand och plötsligt var det bara vi på dansgolvet. Jag kan utan att överdriva säga att vi var det snyggaste paret på hela kvällen. Efteråt var han så euforisk att han bestämde sig för att hångla upp mig. Då gick jag hem och stekte lasagne och skrev fyllesms.
Imorgon ska jag laga wok och mysa.
God damn, she's hotter than Pharrel Williams.
12:30
Why do you wake up in sweat dear Romeo
Why does you face turn away from me
What is the pain that you are going through
What is the secret that I cannot see?
Mitt arv från Ungern är ganska jobbigt att handskas med ibland. Visst, jag är svensk. Samtidigt hör jag verkligen inte hemma här, det kliar och kan vara ganska ångestfyllt emellanåt. Flytten till malmö hjälpte lite, här är det alltid liv och rörelse. Man är omgiven av så många och ändå ensam. Men samtidigt, efter att ha bott där nere så många somrar så känner man ändå en brinnande känsla inuti en, man vill ha mer. Själen behöver det. Högt & lågt i en stor kakafoni. Man kan andas in historien där nere och vart man än ser sitter det kulhål kvar i husen. Vad har vi här? Vi ställer ut drottningens balklänningar och anser det vara ett världsarv.
Jag är så riktigt dösugen på att gå ut på en balkan-svartklubb snart. Det var längesen, så kan man stå och dansa till "the no smoking orchestra" och släppa loss. Fast jag ska verkligen inte klaga, piratfesten var en höjdare. Jag misstänker att jag har druckit för mycket på sista tiden då alla klagade på min rom-grogg. Den var ju mild!
Vi hamnade i någons garage och cruisade i jeep efter att bartendern på golden kom med det underbara uttalandet:
"- Jag röstade på moderaterna. Moderaterna gillar inte invandrare. Jag är invandrare."
Word, kompis. Jag vet exakt hur du känner dig.
Sandokan, sandokan, újra tüzben megyünk vagy a vízbe esünk
17:10
it's in the way that she poses
it's in the things that she puts in my hair
her stories are boring and stuff
she's always calling my bluff
she puts the, she puts the weights into my little heart
and she gets in my room and she takes it apart
she puts the weights into my little heart
i said she puts the weights into my little heart
jag måste få påpeka att livet är riktigt lökigt emellanåt. okej, jag borde verkligen inte klaga. för det har varit djävligt bra de senaste två- tre veckorna och nu har jag extraknäck med. men samtidigt, usch. jag är trött på att hora mig för att ens kunna skaffa ett sunkigt kneg. trött på att vara ensam. trött på att inte kunna somna som vanligt folk.
* jag önskar jag kunde få folk att må bra
* jag önskar att jag kunde få leva i min drömvärld
* tänk om jag kunde få försörja mig på mitt intresse!
fast mest av allt är jag nog bara trött på mig själv.