jag är så djävla less på att vara sjuk och det var sjukt längesen som jag fick svära av mig, men jag är bara trött på situationen och vad som händer. känns som att jag lever i en djävla osynlighetsbubbla där jag inte får luft. jag ska skjuta idioten som smittade mig med förkylningen. om jag bara kommer på vemfan det var! DNA-analyslaboratorium, här kommer jag!
fan vad jag känner mig sjukt miserabel. så det var det? faaaaaaakk. jag ville väl inte att det skulle vara över. schatzi.
all miserable and no fun makes cat sad.
all miserable and no fun makes cat sad.
all miserable and no fun makes cat sad.
"Imorgon vill jag hälsa på min bror och beklaga mig och dricka kaffe.Han är bra på det där,både kaffe och att klaga.Vi förstår varandra."
<3>
nåja. vad ska man göra? imorgon är det helg och säkert shtupping-time. :/ :\ :/
fuck. det här är sjukt jobbigt.
MEN ÅH! Djävla kuktelefon som buggar och håller på. Hatar den så in i djävulen mycket, måste starta om den hela tiden för det går inte att ringa till den.
Tur jag har internet i varje fall så folk kan skriva och säga att det inte går att ringa till mig. Försök ringa mig igen om det skulle vara så att ni ringt.
This is Michaels family. Why is he so happy? Because he's decided to never speak to them again.
Arrested Development marathon de närmaste dagarna. Efter det blir det Stargate Atlantis och Dexter! Fyfan vad mycket jag har att glo på, haha. Har jag tur så blir jag frisk lagom tills de sista avsnitten och då ska jag spela lightgun-spel tills jag blir helt galen!
Schmelly vinner.
Keep on petting the pussycat and it will come and bite your head off.
- Nestlé - säger:
mamma är sjukt vidrig
Stagger Lee säger:
vaddådå?
- Nestlé - säger:
hon doppade sina svettiga strumpor i min mun
VARFÖR KAN DU INTE BÖRJA TYCKA OM DIG SJÄLV TILLRÄCKLIGT MYCKET FÖR ATT SLÄPPA DEN DÄR JÄVLA UNGERSKA MARTYR-ARVSSYNDEN OCH VILJA LEVA ETT LYCKLIGT LIV?
bra fråga.
"Diskussioner är för dem som inte vågar slåss."
Det är ju en ganska tydlig hint på varför saker är som de är.
Ikväll är det maskerad och jag, tja, jag ska väl inte direkt klä ut mig utan bara klä upp mig till mitt sanna jag. Inom mig bor det en 50talskille (kille? snarare tjej! :D) som vill komma ut. Nu är det inte riktigt fest än, sitter hemma hos morsan och tar hand om lite saker.
Ska överraska min honeybunny med lite festliga saker strax. Tänkte igenom det här med män och kvinnor. Alltså, jag är en tupp. En riktig tupp som sträcker på sig och tar hand om sin partner. Ser till att hon är provided for och att de andra möjliga.. ehm. tupparna, nördarna osv. inser att de inte har en chans. Dock gör ju inte alla det och tror ändå att de har en möjlighet. Och de, de dödar man. Eller åtminstone skadar.
Det är min nya livsfilosofi!
Anita Hegerland must die!
[Sui88] 67% of girls are stupid
[V-girl] i belong with the other 13%
Varför inte bara låta allting vara? Blir det verkligen bättre av att dra upp en massa skit? Tyckte detta citatet passade in ganska bra, för det jag nu förstått är bara skrattretande:
Misery love company, shit, I'm livin comfortably, don't need no nigga hunting me down for fucking round, with his kitty.
Kan ju hojta till om ni skulle känna er träffade, nås på 1-800 GET-AT-ME.
Oh boy, dig it, I talk about it and I live it
Been there, did it, shitted and wiped my ass with it.
Det var jag som skrev texten i förra inlägget, så vi har det klart. Om det var en bra text är en annan femma, jag tycker inte det men å andra sidan har jag sjukt svårt med mina egna grejer.
Fast inlägget idag kommer inte handla om det. Det handlar om oro och ångest (vad ovanligt). Rita ligger inlagd på sjukhuset och jag börjar inse mer och mer att jag inte vet hur många år hon har kvar. Det är fruktansvärt jobbigt, dels för att jag älskar henne otroligt mycket och för att jag blir påmind om mina nära och käras dödlighet. Jag menar, en dag kommer världen att rasa och då känns det kanske lika bra att bara ge upp.
One by one we fall asleep and wake up in love.
Idag är dagen då vi jobbar igen. Jobbar och dagdrömmer om ett jobb på posten. Fast jag gör ju inte det egentligen. Å ena sidan känns det väldigt tryggt och skönt att drömma om ett 9-17 jobb, fru barn och bil (och en massa katter för jag är en galen kattfarbror). Men, jag hade aldrig velat leva ett sådant liv. Vara fångad i vardagens stora käft, i medvetandets gråa tapeter.
Och ja, jag måste verkligen få tummen ur röven och börja göra vettig "konst".
Rita, Agnes, Gabriella, Jancsi, Erika & Andrea i östblockets medvetandefängelse
Gold sprinkled streets under my feet,
walls trapping me in where ever I go,
it's not 24 karat, it's cheap spray paint.
The plaque reads Center for Mental Disease,
behind this five foot wall lives the future,
where all your dreams will come true.
Come and rescue me,
come and rescue me,
pull my long blonde hair,
make me wake up.
Revolving globes of green,
canisters of illness and suffering,
emergency signal.
Next to the mall,
the big great wall,
does it matter on which side?
Come and rescue me,
come and rescue me,
put another pill in me,
make me believe.
Come and rescue me,
come and rescue me,
fuck me gently,
make me come.
Och efter det här lilla avbrottet, ska nu jag rita.
Vidrigt. Så djävla vidrigt. En regelrätt militäraktion mot BARN. Deras egna djävla barn. Polis landsattes på taket med helikoptrar och en annan styrka forcerade byggnaden och barrikaderna med hjälp av en container som skydd. Den första bilden jag får i huvudet är Vietnam-kriget. Jag har en känsla av att VÄRLDSALLTET och MAKTEN kommer åka på däng i detta fallet med...
För det här är krig på riktigt. Det är blockader på flera ställen runt om i Köpenhamn av aktivister. Även på dessa ställena blir det ganska hetsigt läste jag, där bilister börjar kasta saker på frustrerade aktivister. Skäms inte människor? Borde inte alla som någon gång varit unga ställa upp på det här? Fyfan vad jag kommer att konvertera till Dansk om Dronning Margrethe skulle gå ut med en kommentar FÖR ungdomarna nu. Det garanterar jag.
Min favoritidol är så klockren. Det blir inte särskilt mycket bättre än såhär:
Doherty drogade pingvin
Plötsligt tappade Doherty resterna av jointen ner i pingvinlyan,varvid en av fåglarna slukade den.
Senare inlägg Äldre inlägg Startsida